1. Kvalitativa efterlevnadskrav (obligatoriskt)
Kallböjningsprov godkänt: Enligt GB/T 4171 måste Q235NH klara ett 180 graders kallböjningstest med en specificerad böjradie (t.ex. d=1.5a för t Mindre än eller lika med 16 mm, där d=dorndiameter och en=plåttjocklek) utan sprickor, delaminering eller synliga defekter på den inre defekten. Detta säkerställer att materialets restspänning efter kallböjning inte överstiger dess plastiska deformationskapacitet och kommer inte att orsaka omedelbart fel.
Ingen påverkan på strukturella prestanda: Kvarvarande spänning får inte minska stålets sträckgräns ( Större än eller lika med 235 MPa för t Mindre än eller lika med 16 mm), draghållfasthet (360–510 MPa), eller töjning ( Större än eller lika med 25 % för t Mindre än eller lika med 16 mm) under standardtröskelvärden.
2. Bransch-Accepterade kontrollintervall för restbelastning (praktiska riktlinjer)
Allmänna strukturella tillämpningar: Kompressionsrestspänning Mindre än eller lika med 200 MPa; dragrestspänning Mindre än eller lika med 0,6 × sträckgräns ( Mindre än eller lika med 141 MPa för Q235NH). Detta förhindrar spänningskorrosionssprickor och säkerställer dimensionsstabilitet under service.
Kritiska komponenter (t.ex. broar, torn): Draghållfasthet Mindre än eller lika med 0,4 × sträckgräns (Mindre än eller lika med 94 MPa) för att förbättra utmattningsbeständigheten och korrosionsbeständigheten.
3. Faktorer som påverkar kvarstående stress efter kallböjning
Böjradie och tjocklek: Mindre böjradier (d/a<1.5) or thicker plates (t>16 mm) increase residual stress; thicker plates typically require a larger bend radius (e.g., d=2a for t>16 mm) för att hålla spänningen inom säkra gränser.
Stressavlastning efter-böjning: För kritiska applikationer kan avspänningsglödgning (550–650 grader i 1–2 timmar, följt av luftkylning) minska kvarvarande spänningar med 30–50 %, vilket säkerställer överensstämmelse med strängare spänningsgränser.
4. Detektions- och verifieringsmetoder
Icke-destruktiv testning (NDT): Röntgendiffraktion eller ultraljudstestning kan kvantifiera kvarvarande spänningar vid böjningsområdet.
Destruktiv testning: Hål-borrmetoden (enligt ASTM E837 eller GB/T 31310) används vanligtvis för noggrann mätning av kvarvarande spänning i kalla-formade områden.
